Roggan!


 

Natten till lördagen den 2/8 rasade allt, ett ögonblick och man vaknade upp till vad som skulle bli starten på denna mardröm.  Älskade Roggan, finns så mycket jag vill säga till dig.

Så mycket vi hade kvar innan livet skulle ta slut, händer saker i livet hela tiden då tanken slår mig att detta måste jag bara ringa och berätta för Roggan. Sen kommer de som en käftsmäll några sekunder senare att jag faktiskt inte har någon Roggan att ringa till.

Saknar att de inte sitter någon på pallen i köket när man kommer hem från jobbet, saknar att höra din röst, ditt skratt, se hur du drar i käkarna när du fått kramp för att du skrattat för mycket, att du inte ringer på fredagskvällarna och frågar om helgen. Ingen som säger på vardagskvällarna vid 6 tiden att

-nej nu är de tid att köra hem och sova.

Du var väldigt omtyckt av många, en mycket god vän och kusin.

Man stöter på många motgångar genom livet, vissa större än andra.

I ditt liv har de stötts på en del, men inte värre än att du lyckats ta dig ur dem med framgång och till bästa resultat! I mina ögon och jag tror i många andras också så är du en kämpe, in i det sista!

En man som tänker på andra i första hand, vill ingen annan ngt ont, älskar maskiner, var en mycket god vän att lita på, bra på att lyssna, och nyfiken på allt som hände runtomkring.

Du levde för ditt yrke, älskade att köra maskin, så det hoppas jag verkligen att du återgått till att göra nu i de nya liv du lever. För är det något du kan så är det hur man hanterar en grävmaskin.

Min rädsla för döden finns inte längre, jag vet att du är i himlen och när min tid är kommen så finns du där och väntar på mig.

Lyckoammuletten som jag hängde runt din hals på kvällen precis efter att du lämnat oss, den ger tur och den ska du bära med dig alltid. För mer tråkigheter ska inte behöva hända dig!

Du är av elit Robin glöm aldrig det! Finns bara en Roggan, som för alltid kommer finnas i mitt hjärta.

Lova mig att du, Bamse & morfar tar väl hand om varandra.
Saknar dig!


Kommentarer
Postat av: Älin

så jävla fint Sandra fy fan man får ont i ögonen.

2008-11-12 @ 19:19:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback